söndag 23 november 2014

Höstnedgång!


Som vanligt är det långt mellan gångerna som jag skriver, och det beror inte på att jag inte vill utan för att tiden inte riktigt finns.. Men nu så, fast det blir inget upplyftande inlägg..
För ganska exakt två år sedan försvann jag in i dimman på grund av utmattningssyndrom, jag blev sjukskriven och mådde sämre än vad jag oftast sa till alla i min närhet.. Jag har sviter av detta än och det dyker upp med jämna mellanrum och helst nu på hösten.. Just nu börjar jag känna av lite nedstämdhet och jag kan känna småångest inför olika saker.. Det finns speciellt två stora ångestladdade helger för mig, den ena är midsommar och den andra är nyår.. Det är två helger jag har stora krav hängande över mig, och förmodligen är det jag själv som ger mig dem kraven.. Och för att jag skall kunna klara dem behöver jag en trygg plats, en plats som jag tycker om och känner mig trygg i.. Det är så jäkla svårt att förklara, så jag försöker inte mer än så.. De två senaste åren har jag inte varit med alls på nyårsfirande och i två midsomrar har vi valt att tacka ja till en liten fest istället för de ngt större, ena året i Olofström för att bl.a jag skulle kunna ta mig hem om det inte funkade och i år hos våra bästa vänner där vi bara var några få..
I år på nyår är vi åter bjudna till den lite större festen som vi brukar vara bjudna till, och jag känner redan nu att jag inte kommer att fixa det, men vill så gärna.. Så jag erbjöd alla att vara hemma hos oss, det stället jag är tryggast i, mitt hem.. Men tyvärr ville inte alla det utan de ville vara på den tänkta platsen (inte i någons hem), och det förstår jag helt och fullt, och då ville vi ju så klart inte försöka locka med de andra heller.. Så vi tackade nej, jag erbjöd Patrick att han gärna fick åka på den festen, han var utan mig på festen både för två år sedan och på den festen vi var bjudna förra året, men det ville han inte i år, han vill fira in det nya året med mig..
Men det blir nyårsfirande i vilket fall, så klart..  Och vi kommer inte att fira ensamma heller, som inte hade gjort något om det hade blivit så, men nu blir det att vi kommer att fira tillsammans med min bror och hans fru, och jag är säker på att vi kommer att få supertrevligt.. Och hemma hos dem känner jag mig som hemma, en trygg miljö för mig..

Med detta inlägg vill jag inte ha några sympatier eller någon som pratar med mig om detta, jag tar upp det med de jag vill prata mer om detta med själv i så fall.. Jag vill bara att ni skall få en liten förståelse även om ni inte kan förstå helt och fullt..
Vi är många som är/har fått utmattningssyndrom, vi har ofta lika erfarenheter men jag vet också att vi har mycket som är olika..

Ta hand om er.. Jag skall jobba med att ta hand om mig igen..
kärlek till er alla..

tisdag 4 november 2014

Detox över...

Ja nu är min detoxkur över för denna gång, om ett halvår hoppas jag att jag kör den igen.. Beror ju så mycket på viljan och motivationen, har man inte den kan man lika gärna lägga ner och vänta till man har ett riktigt go i sig.. Man måste vara väl förberedd rent mentalt för detta..
Men så bra det har gått.. Visst har jag saknat lite kött eller fisk, men inte så att det sökt mig och varit jobbigt.. Sött har jag bara tänkt på någon gång, inte varit direkt sugen.. Eller nu ljög jag, på jobbet en helg när barnen gick skattjakt och fick en massa godis då skulle jag kunnat äta flera kilo, men jag var stark och höll i mot..
Tänk att en godisråtta som jag har hållt mig från godiset nu i över två veckor, ja inte bara godis utan kakor och bröd med.. Bra jobbat Mia!! *Klappar mig själv på axeln*
Gissa om det var gott att få äta lax idag.. Mmmmmm… Helt ljuvligt!! Till det åt jag blomkålsmos och broccoli.. Så himla gott, rena festmåltiden..
Nu kommer ju nästa steg för mig.. Meningen är ju att jag skall gå ner ett antal kilo, sammanlagt siktar jag på 10 kg iaf, och nu på dessa två veckor har jag gått ner 3 kg och minskat 5 cm runt magen.. Nu skall jag ju inte stirra mig blind på vågen utan i första hand mäta mig, men självklart vill man ju se resultat på vågen med, så är ju hjärnan funtad på något sätt..
Tanken är att jag skall äta lite LCHF-aktigt, LCHF-light..
Äta mest proteiner och mindre kolhydrater och givetvis inget socker.. Så bye bye godis och bye bye Pepsi Max..

Jessika från Forever har varit ett stöd i detta och nu har hon piskan på mig med träning.. Fick sms om att jag skulle börja med plankan förra veckan och sedan öka med utfall.. Igår var hon hos mig och visade ännu en övning.. I kväll skall jag och min fina vän Pia på gymmet.. Ett gym har jag inte besökt på två år, det var då jag klampade med stora steg mot den berömda väggen, efter det har jag inte kommit igång och motivationen har inte funnits.. Jag har ju mått dåligt till och från under dessa två åren och gör fortfarande.. Men just nu, just idag mår jag toppen..

Jag har ju även en kass mage och den har blivit MYCKET bättre på dessa två veckor, så där är också en anledning till att jag inte skall äta en massa kolhydrater plus att jag skall fortsätta med soyadryckerna.. Och jag mår som sagt mentalt mycket bättre..

TACK Jessika för att du fick fart på mig och introducerade mig i detta..

Så en Bild på mitt nya jag ; -)
Åldern börjar ta ut sin rätt och börjar då med synen, så nu bär jag dessa glasögon som jag hämtade igår.. Lite ovant, men så bra jag ser : - )

Ha det fint nu, jag kommer att fortsätta skriva här med jämna mellanrum, om både vikt och mitt vardagliga liv..

Ha det gott alla och glöm inte att ta hand om er själva!!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Bloggintresserade